The Wildcat Lounge

Nästa dag messade jag Vanessa och frågade vad hon sysslade med:

Hey vanessa, what happened last night? I was confused u didn’t return my call, u might even say disappointed. It’s a shame cos I feel that I really like your personality but u’re acting weird. What’s up? First I thought we hit it off pretty good…

Strax därefter ringde hon upp.
- Hej, jag läste ditt meddelande och jag vill bara säga att jag ber om ursäkt och att det aldrig kommer att hända igen.
- Okej...
- Det var en massa ”gnarly shit” som hände igår med mina tjejkompisar och deras pojkvänner och..
- Mycket drama?
- ...massa drama och ’gnarly shit’. Och när jag blir full så tappar jag typ bort min telefon. Så jag ber om ursäkt, och jag vill gottgöra dig.
- Det är lugnt, det är ingen stor deal. Vi får försöka träffas någon annan gång. Typ nästa helg eller något.
- Vad gör du just nu?
- Eh, typ inget speciellt...
- Vill du gå ut och festa ikväll? Jag jobbar inte på måndagar.
- Jag har ingen skola på måndagar heller.
- Okej, jag och mina tjejkompisar ska precis sätta oss i jacuzzin och dricker drinkar. Det är jag och två blonda tvillingar. Du kan komma över.
Min puls steg så kraftigt att jag fick anstränga mig för att rösten inte skulle flacka.
- ...okej...*svälj*...det låter inte så dumt.
- Så kom hit. Sen ska vi till Wildcat Lounge på en födelsedagsfest.
- Okej, det låter fint. Var bor du?
- 460 Por La Mar Circle
- 460 Por La Mar Circle okej, jag hittar dit. Då ses vi sen.
Jag duschade så snabbt jag kunde och tog mig sedan in till stan.

Taxin släppte av mig på den utsatta adressen. Det var ett inhägnat bostadsområde nära vattnet. Platsen var var insvept i en salt havsdimma. Jag gick runt och letade en stund, sedan hörde jag röster från en balkong.
- Vanessa? ropade jag
- Ja, Max? Hej! Du, vi ska åka härifrån snart för Patrick kom hit. Det var inte meningen. Körde du hit?
- Eh nej jag tog en taxi.
- Okej. Du tar dig in på andra sidan, sa hon och pekade.
Jag gick runt och tog mig upp för trappan. Hon mötte mig i trapphuset och ledde mig in i lägenheten. ”Ursäkta att det är stökigt” sa hon när jag kom in. Det var inte bara en rutinmässig artighetsfras, så som tjejer ibland säger oavsett hur det ser ut, utan det låg kläder och andra prylar utspridda lite varstans på golvet. Jag steg in och fick direkt syn på Patrick i soffan. Vi hälsade på varandra och konstaterade att vi hade träffats förra söndagen. Jag hade varit lite nervös inför att träffa honom, väntat mig en konfrontation eller i alla fall ett frostigt mottagande, men han verkade på bra humör.
- Som sagt, vi ska åka snart, sa Vanessa
- Och jag får inte följa med, tillade Patrick, närmast skämtsam över att vara ute i kylan.
Bredvid honom satt en av de blonda systrarna framför facebook, stupfull. Internet verkade lagga för hon skällde ut datorn och började nästan gråta av frustration. Vanessa sa till henne att skärpa sig, och hon reste sig och hon gick ut till badrummet.
- Vi får ta en taxi då, sade Vanessa till mig.
- Jag kan ringa vår bilservice, sa Patrick och tog fram telefonen.
Jag satte mig på en stol bredvid honom. Vanessa ställde sig i köketavdelningen av rummet. Jag kände att det låg en viss spänning i luften som jag ville skingra.
- Känner jag en viss spänning i luften? frågade jag följdaktligen ut i rummet.
- Eh, det är lite kyligt just nu kan man säga, sa Patrick.
Vanessa nickade.
- Well, jag hoppas att ni...rätar ut allting och...eh...seglar genom den här stormen...ut på lugnare vatten, sa jag med så mycket övertygelse jag kunde uppbåda.
- Ja, vi får se sa Patrick, inte allt för bekymrad. Jag fick känslan av att det inte var första gången han, eller Vanessa för den delen, hade varit otrogen.
Vanessa lämnade rummet för att göra sig i ordning. Patrick erbjöd mig en drink. Medan han blandade den tittade jag mig omkring i lägenheten. Mina ögon fastnade på en stor tavla med landskapsmotiv, inramad av en tjock guldram.
- Bilservicen kommer om en kvart, sa Patrick, vi brukade alltid använda henne förut, så hon visste allt om vad vi gjorde; vi fick reda på vad den andra gjorde genom henne. Sedan har vi fortsatt att använda henne, typ som ett skämt.
Han räckte över ett glaset med vodka cranberry till mig.
- Jag träffade din polare Alex häromdagen, fortsatte han, jag hade ett bra samtal med honom, en bra konversation. Vi pratade om filosofi i ungefär en timme, det var intressant.
Nu mindes jag att jag själv hade växlat några ord med Patrick förra söndagen.Han hade också läst vid UCSB, och hade i likhet med mig haft professor McMahon i en kurs. Vi hade båda gillat hans knastertorra, men effektiva, föreläsningsstil.
- Jag saknar college ibland, sa Patrick. Det var en kul tid. Nu jobbar man hela tiden.
Medan Patrick pratade blev det allt mer klart för mig att jag skulle kunna förmå mig att lägga in en stöt på hans flickvän. Min enda förhoppning stod till att hon skulle förföra mig, en chans som jag bedömde jag som liten. Min och Patricks konversation avbröts av att Vanessa plötsligt stegade in och slängde ett par skor på golvet.
- De är sönder! utbrast hon. Hennes underläpp darrade som på ett gråtfärdigt barn. Jag har använt dem EN gång och de sönder!
- Kan du inte laga dem? frågade Patrick.
Vanessa böjde sig ner och plockade upp skorna och en del som hade ramlat av. Jag plockade upp något jag trodde var en annan del, men det visade sig bara vara skräp.
- Hembiträdet kommer på onsdag, sa Vanessa ursäktande. Strax lyckades hon laga sin sko och blev på bra humör igen. Hon gick åter in på sitt rum och provade kläder.
- Skulle man möjligtvis kunna få sig en till drink? frågade jag Patrick.
- Ja visst, svarade han och gick ut till köket.
Vanessa kom in ännu en gång, i sällskap med systrarna som jag fick lära mig hette Nicole och Tay. Nu var Vanessa upprörd över att skorna inte matchade klänningen. Hon ställde sig framför spegeln och betraktade sin klädsel med en upprörd min.
- Vad menar du? sa Nicole. Du är ju het!
- Oh I know I look bomb, sa Vanessa, det är bara att skorna inte matchar klänningen.
Vanessa hade verkligen rätt i att hon såg för jävla het ut, med en kropp som en gudinna. Nicole och Tay, däremot, var jag aningen besviken över. Nicole såg lite sliten ut och Tay var lite åt det rundlagda hållet. Tjejerna gick tillbaka in på Vanessas rum, men snart hördes ett nytt utrop därifrån. Vanessa kom tillbaka igen.
- Tay ska låna min jacka och ser för jävla het ut i den! sa hon med ungefär samma min som hon hade haft när skorna gick sönder. Den här gången tolkade jag emellertid hennes reaktion som halvt skämtsam. Tay kom in och fnittrade åt det hela. Hon hade på sig en svart läderjacka.
- Jag köpte den där jackan, sa Patrick till Vanessa. Se till att den inte försvinner.
- Försvinner den blir den ersatt, sa Vanessa och viftade med handen, innan hon gick ut ur rummet.
- Blir ersatt? Frågade jag och vände mot Patrick
- Av mig, sa han och skrattade, men det är inte så säkert med den här ekonomin. Det är det här som är felet med Amerika, tappar man bort något så köper man bara nytt.
Hans telefon ringde och tillkännagav att taxin hade dykt upp utanför. Jag sa hej då till honom och vi begav mig ut tillsammans med tjejernat. På väg ner för trappan halkade Tay. Jag hjälpte henne upp, sedan eskorterade jag henne och Nicole till bilen, ett drag som gav mig en hel del pluspoäng hos Vanessa. Chauffören, Brenda, hälsade vårt sällskap med ett igenkännande leende.
- Jag har laddat upp en Brandy-låt här åt dig, sa hon till Vanessa, som blev uppselt och började dansa sittande.
- ”Sätt på Lady Gaga!” utropade hon när Brandy-låten var slut. När bilen började rulla ut på vägen utanför bostadsområdet upptäckte Vanessa att hennes mobil var borta, så vi fick vända om och hämta den. Det blev ett kort avbrott, sedan var feststämningen åter igång. Brenda satte på någon poppig rnb och alla tjejerna dansade nästan extatiskt i sina säten. Vanessa sjöng med, med en helt fantastisk sångröst. Tay eller Nicole hade en kamera med sig, och snart började de ta bilder på varandra i sexiga poser: med plutande läppar mot kameran, med tungan vid varandras bröst, i knäet på mig, med fingrarna i ett fittslickartecken framför munnen. Nicole, som inte hade några trosor på sig, tog även ett snapshot av sin fitta. När bilen kom fram till Wildcat Lounge och det blev dags att betala upplyste Brenda mig om att det utöver färdpriset fanns en innestående skuld på 10 dollar från en tidigare resa. Jag tittade åt Vanessas håll men hon och tjejerna var redan på väg in på klubben, så jag tog hand om den saken.

Det var gaykväll på Wildcat, vilket drog till sig en hel del färgstarka figurer, bland andra lite olika drag queens och butchflator samt en äldre herre iklädd kavaj och blommiga badshorts. En avdelning av utomhusserveringen var reserverad åt födelsedagsfesten som vi var bjudna på. Vanessa gick runt och pratade med sina vänner och presenterade mig för dem. ”He is the shit” sa hon om mig och ”he’s the coolest guy you’ll meet in Santa Barbara”. Det kändes smickrande om än aningen vidlyftigt då vi hade känt varandra i sammanlagt ungefär en timme. Vi satte oss ner vid ett bord, och snart började barflickorna bära in champagnehinkar med vodka. Efter en drink reste sig Vanessa upp och började dansa sexigt framför oss. En tjej som satt bredvid mig frågade ”isn’t she gorgeous?” och jag höll med.

Vanessa slog sig ner igen bredvid mig. För att inte riskera att tråka ut henne riktade jag in konversationsämnet på hennes själv.
- Så vad jobbar du med? frågade jag
- Jag är föreståndare för två företag. Och så går jag i skola samtidigt och läser datavetenskap och psykologi.
- Wow, du verkar vara en smart tjej, sa jag
- Briljant! Svarade hon.
- Oj, förlåt, briljant, skrattade jag, ledsen för att jag använde fel ord. Vad är det för företag du jobbar för, vad sysslar de med?
- Tjänster, svarade hon, ett svar som inte förvånande mig; tillverkning hade jag knappast väntat mig.
- Vadå för tjänster?
- Bara tjänster...svarade hon.
Jag tittade misstänksamt på henne.
- Alltså inte erotiska tjänster eller något sådant, la hon till. Jag släppte ämnet. Kanske visste hon inte, kanske var det för tråkigt för att förklara.
Vanessa tyckte det var dags att dansa igen och reste sig upp. Hon dansade utmanande med Nicole, med Tay, med mig, med sig själv.
Vi satte oss åter igen bredvid varandra. Den här gången ganska tätt intill varandra. Jag berömde hennes dansförmåga och hennes vackra ben, som hon också lät mig tafsa på. Av någon anledning kände jag att det inte var läge att gå längre . Och närmare än så kom jag inte heller under kvällen. Festen fortsatte till stängningsdags, sedan kom Brenda och körde oss till en efterfest någonstans. Vid det här laget hade gratisvodkan gjort sitt med mig. Jag satt och slumrande i en soffa. Nicole och Tay vet jag inte vad de gjorde och Vanessa ville åka hem till Patrick. Brenda hämtade oss och körde dit. Den här gången skrev hon upp betalningen på Patricks räkning. Jag sade hejdå till tjejerna och tackade för en trevlig kväll. Sedan körde Brenda mig ända hem till Goleta, också det på Patricks nota.

Sedan dess har det inte blivit av att jag har träffat Vanessa igen, men nu har jag henne på facebook i alla fall. Fördel: hon är baxig. Nackdel: jag kan inte använda n-ordet i mina statusuppdateringar längre.